Alla var där. Vi kommer tillbaka!
Den nionde juli sommaren 2014 kommer att bli ihågkommen.
Det var då som "Sundström
kapell", förstärkt med gästartister mellan sex och nittio år, fick den
sjungande byn Siknäs att leva upp till sitt rykte.

I Bydgegården
ställde Lennart Holmbom och Anna Almqvist ut måleri. Lennart visade en enhetlig samling av sitt blåa måleri i olja och akryl, med motiv från
skärgård, Kiruna och förstås hemstaden Luleå.
Anna visade akvareller med sin helt egna speciella växtvärld. Varje tavla med titeln
i form av ett datum då tavlan målades. 

Eva Hagström och Helene H Hedlund hade gjort en "Textil återbruksutställning"
med anledning av Framtidsveckans Hållbarhetstema.Helene som väver med tidningspapper som inslag, visade sina löpare,
papperkorgar, pennburkar, dörrmattor, tabletter m.m. Man kunde ana Elgigantens färgrika reklamblad.....
Eva hade gjort en rund matta med matttrasor på en ryabotten och tavlor
av tidningspapper i tekniken collage/broderi.

Den enda fikaförsäljning under arrangemanget fanns i
Bygdegården och många kom för att smaka av Bönhusföreningens goda fika.

Evas Ateljé hade också öppet och där var under lördag och söndag en jämn ström av besökare.
En mindre grupp ""vävtanter från Överkalix och en större bussgrupp från Piteå Konstförening kom på besök under lördagen.
Eva berättade och visade bilder från sitt senaste jobb med utsmyckningen av hyreshusentréer till Lulsundsberget. Dessa är gjorda i mosaik.

Besöksantalet på årets Konstrunda ökade rejält, och var i år minst fyra, fem gånger så stort som vanligt; drygt 100 under lördagen och drygt 50 under söndagen i Evas Ateljé.

text: Eva Hagström

foto: Sven Lindman

70-talssväng på sommarens sista musikcafé 

Luleåbandet "67 purple fishes" spelade 60- och 70-talsinspirerad rock på hög volym denna onsdag, det sista musikcafét i Siknäs för denna sommar. Några glimtar med sol letade sig fram bakom molnen under kvällen, men den behövdes knappast med bandets professionella ljusuppsättning. Utöver det gav den resterande scendekoren och en redig ljudanläggning ett bra och stämningsfullt helhetsintryck. 

En av medlemmarna i bandet sittandes bakom en orgel var författaren Gunnar Sundström med börd i Siknäs som började kvällen med att berätta lite om sin nya bok "Mitt liv som rockstjärna" som handlar om livet som rockmusiker i norra Sverige från 70-talet och framåt. Signerade exemplar av boken såldes även i samband med detta.

Efter det fortsatte kvällen med låtar från debutplattan med samma namn som bandet. Som de själv beskriver musiken "med gitarrbaserat sväng med diverse fria improvisationer", en blandning av rock, blues och psykadeliskt. Det blev ordentligt med sväng. Det växlade mellan långa avsnitt med melodisk jam och sång, spelat med stor inlevelse. Publiken, en blandning av både ungdom och seniorer bestod av ca 75 personer.

Det hela blev ett väldigt trevligt avslut på sommarens musikaktiviteter.

Medlemmarna i bandet: 

Andreas Norberg - Gitarr & sång
Jonas Sandin - Bas
Simon Lundin - Trummor
Gunnar Sundström - Orgel & Piano   

Text av: Joakim Söderberg
Foto: Sven Lindman

foto: Sven Lindman

Ännu en härlig kafekväll

Denna onsdag visade sig Siknäs från sin bästa sida; vackert väder, gudomligt fika och mycket god underhållning av pitepojken Patrik Öhlund.
Patrik överraskade med en bred repertoar som framfördes på ett utmärkt sätt till eget gitarrkomp som ersatte ett helt storband. Han tog sig an Wiehe, Sinatra, Cohan, Elvis, Fröding (tolkad av Mando Diao), the Boss och Dolly Parton.
Mellan låtarna underhöll han med avslappnat småprat. Som introduktion till Tommy Körbergs ”Stad i ljus” nämnde han att Körberg har Sveriges bästa pipa. Patrik Öhlunds pipa går inte heller av för hackor.

Siknäs gjorde också skäl för ryktet att vara en sångarby då hela publiken doade orgelriffet till Procul Harums ”A whiter shade of pale” medan Patrik kompade med melodin.

Bara att gratulera de som var med denna kafekväll.

foto: Sven Lindman    text: Folke W von Walter

Det var väldigt varmt

det var som vanligt fullsatt

medelåldern var rätt hög

det var en person på scenen

det var fiol, Svea Perssons gitarr och dragspel

det var ”Vals från Delsbo” som en hyllning till mamma Dagmar,
som inte längre finns annat än i starka minnen och bakom många slående citat

det var många skratt

det var uppläsandet av en novell ur”Monologerna på Jennys krog”

där var tal om hur livet kan vara svårt,

men mamma Dagmars ord om ”hur det drar ifrån” som tröst

det var den otroligt vackra musiken till Cullbergbaletten ”På Norrbotten”
där var historien om dödgrävare Eklund och väskan med löständerna

där var minnen från en spelning åt regeringen

men också glimtar från spelningar åt Stövarklubben och PRO

det var professionellt, övertygande, djupt

och som vanligt helt otrolig

där var tal om att tro, att genomföra och att inte ge upp,

längtan och hopp,

och uppmaningen att vi måste;- fortsätta att HÅLLA PÅ med det vi gör

där var avslutningslåten "On the road again", på engelska med Svea Perssons gitarr.